Något som tidigare har drabbat mig och flera andra jag känner som jobbat med intervjuer är att en del av ens data går till spillo på grund av att tekniken strular. Oj, micken var inte påslagen; oj, minidiscen ville av någon anledning inte spara filen; oj, batterierna tog slut; oj, bandet tog slut; oj, min digitala diktafon var ställd i ett olyssningsbart kvalitetsläge…
Jag vill ge mig tusan på att denna studie åtminstone inte ska drabbas av denna typ av internt bortfall. Därför skulle jag vilja ställa en fråga rakt ut i världsrymden: Vilken är den absolut mest felsäkra metoden för inspelning av intervjuer? Självklart är ingen teknik immun mot den mänskliga faktorn, man måste förstås själv noggrannt se till att man har strömförsörjning och tillräckligt med lagringsmedia, men det finns ändå aspekter av teknik och användargränssnitt som jag skulle vilja att apparaten tog hänsyn till. Här är några grejer jag tänker på:
- Tydlig visuell indikator av huruvida inspelning pågår.
- Visualisering av insignalsnivå (VU-mätare).
- Direkt skrivning till lagringsmediet. (Ja, jag var faktiskt med om MiniDisc-händelsen som beskrevs ovan i ”oj”-stycket: När jag tryckte på ”stopp” för att avsluta en inspelning så fick jag meddelandet ”write error!” och så var hela inspelningen borta… lyckligtvis hände det bara under en testintervju och inte under skarpt läge.)
- Ordentlig lagringskapacitet och batteritid.
- Inget krångel.
Förmodligen är det någon typ av digital diktafon jag vill ha. Någon som har ett tips? Inte för att jag har några pengar, men…
Etiketter inspelningsteknik, intervju
oktober 28, 2008 kl 9:00 e m
Kanske är det så att du förväntar dig en kommentar innan du skriver något nytt inlägg? I så fall vill jag bara påpeka att vi väntar och väntar… Skämt å sido undrar jag bara vad du har för dig nuförtiden. Själv har jag fått en (1) mening skriven idag. ”Vissa dagar är bara sådana”, konstaterade min kära maka. Visst är det så, bara ”vissa dagar” inte övergår till att bli de flesta dagar. Var f ö på akustisk konsert med Llody Cole igår, vilket kanske förklarar varför jag varit lite extra seg idag (även om vi var hemma till 23.00, åldern tar ut sin rätt m a o). Ja, så här går det när du inte skriver något själv, då är jag strax framme och börjar pladdra om mig och mina aktiviteter på DIN blogg. Jag får väl skaffa mig en egen antar jag. Kör så det ryker!
oktober 29, 2008 kl 8:29 f m
Ja, tyvärr är det nog faktiskt så att nedgången i bloggandet hör samman med en motsvarande nedgång i uppsats-aktivitet. Eller, i fredags och måndags var jag hyfsat aktiv, men igår blev en ”jag-stannar-hemma-och-kollar-på-Daily-Show”-dag. Men han är ju för rolig, den där Jon Stewart.
Bättre upp! Tack för pepp! Du förresten, har du sett den här: Psykologer tittar på film: Unge Freud i Gaza – om trauma? Tänkte på dig när jag såg den. Jag tänkte förresten gå imorgon på Psykfilm, då Water Lillies visas. Häng gärna på!
oktober 29, 2008 kl 10:10 f m
Fast äsch: Water Lillies var visst utsålt…
oktober 29, 2008 kl 8:10 e m
Skall erkänna att jag skrev tre meningar till igår innan jag gick och lade mig. Har å andra sidan jobbat idag, så idag blir det noll. Kommer till U-a torsdag, fredag, har försökt få till en date med Björn fredag e m, men inte fått något svar. Du får gärna hänga på om du har lust (och tid). OK, skall vi göra ett ryck igen då och se vad vi kan gräva fram? Tack för alla tips, förresten, jag tar dem till mig och ser vad jag kan göra med dem (keep ‘em coming). Ett tips till dig: som förband till Lloydan spelade ett danskt band, Our broken garden, två killar och en tjej på sång och klaviatur, stämningsfullt med ”hypnotiska” gittarljud (eller hur man skall beskriva det). Bra lät det som, där och då i alla fall. All the best!
oktober 31, 2008 kl 8:22 e m
Bandare är ju inte helt fel, men jag antar att du vill ha alla de finesser som kommer med digital teknik, t ex slippa spola… De flesta digitala spelare använder väl nån typ av buffert, med minidiscen kan man väl kolla att en disc är okej, så man slipper skrivfel (tror jag). En enkel mp3-spelare för en hunka lär väl ha en duglig mik för röstläge och utrymme så det räcker, men knappast bra VU-mätare eller indikator. Annars kanske du kan fråga Jonas om hans gamla digitalporta? Jag minns förresten en gammal intervju med Slas, där han genast markerade att det inte var okej att spela in samtalet. Han menade på att grundläggande respekt låg i att verkligen lyssna på en människa och sedan minnas samtalet som man själv hörde det.