Inspelningsteknik

Något som tidigare har drabbat mig och flera andra jag känner som jobbat med intervjuer är att en del av ens data går till spillo på grund av att tekniken strular.  Oj, micken var inte påslagen; oj, minidiscen ville av någon anledning inte spara filen; oj, batterierna tog slut; oj, bandet tog slut; oj, min digitala diktafon var ställd i ett olyssningsbart kvalitetsläge…

Dagsrapport 23 oktober

Efterarbetsdag för sommarens kolloföreståndare. Bjöds på den fantastiska showen Vreeswijk!. Fick träffa en bäbis.

Dagsrapport 22 oktober

Ägnade en hel del tid åt ett protokoll som behövde skrivas. Läste Bennett-Levy och Taylor (2000), lite i Ferster (1973) och Kanter, Busch, Weeks och Landes (2008). Lång dag, kort rapport.

Sjukdomen bör ta sitt ansvar?

En professor i psykiatri, Richard A. Friedman, skriver i NY Times om terapeuter som efter lång tids overksam behandling av en deprimerad patient ger upp och konstaterar att patienten förmodligen inte ”vill” bli frisk. Artikeln är ett typexempel på det medicinska ”inifrån-och-ut”-tänkande som av behaviorister brukar kallas för mentalism. Exempel på en lustig cirkulär mening: ”His sense of worthlessness was a result of his depression, not a cause of it.” – värdelöshetskänslor är ju ett av symtomkriterierna för depression, och är alltså depression, varken en orsak till eller en verkan av det. Men mot slutet av artikeln äter Friedman upp sig själv:

To be sure, some patients really do want to be sick. People with Munchausen syndrome, for example, deliberately produce physical or psychological symptoms for the express purpose of assuming the sick role. [ ... ] But a vast majority of patients want to feel better, and for them the burden of illness is painful enough. Let’s keep the blame on the disease, not the patient.

Då måste man ju fråga sig, vill dessa personer verkligen ha Munchausen-syndrom? Är det inte då, enligt samma tänkande som ovan, Munchausen-syndromet som orsakar personens tendens att vilja vara sjuk? Borde vi inte lägga skulden på ”sjukdomen”? Jag bara undrar.

Liten update: Jag fann artikeln via ett blogginlägg på World of Psychology. Blogginlägget fokuserar på att det inte är patientens fel när det inte funkar i behandlingen, utan att det kan vara fel kombination av patient och behandling. Riktigt, men… Äsch, jag hinner inte formulera färdigt mina tankar kring det här just nu. Sen.

Dagsrapport 21 oktober

Jag skrev en timma på morgonen, sedan var jag på förmiddagsseminarium med Liv Svirsky på ämnet ”att arbeta med KBT med barn och ungdomar”, eftersom jag missade detta förra terminen. Svirsky berättade om sina erfarenheter på området (det finns inte så mycket forskning i ämnet) och så fick vi diskutera några olika fall och rollspela. Ett mycket bra seminarium, tycker jag.

Eftermiddagen ägnade jag åt att fördjupa mig i Fersters beteendeanalys av depression, samt att söka jobb.

Dagsrapport 20 oktober

Lång dag i plugget, var på institutionen mellan kl 08 och kl 16.30, sedan en stund till på kvällen. Läste Kanter och medarbetare (2004) på morgonen. Insåg att jag behövde fräscha upp vissa beteendeanalytiska kunskaper (vad var nu establishing operations nu igen?) så jag gick och lånade Beteendets ABC (Ramnerö & Törneke, 2006). Ägnade mig en del åt flyktbeteende under den sena förmiddagen. Eftermiddagen var produktiv.Hypotetiserade att mitt webbsurfande är en övergeneraliserad respons vid det diskriminativa stimulit ”sitta vid datorn”, och bestämde mig därför för att utöva stimuluskontroll under eftermiddagen: Inte sitta vid datorn, endast skriva för hand! Det fungerade mycket bra, jag fick en hel del text formulerad, bara att knappa in i datorn….

CiteULike

Över helgen roade jag mig med att lägga upp alla mina referenser på CiteULike. Därmed kommer jag inte längre att ange referenser för varje enskilt inlägg på bloggen; den fulla referenslistan finns där. Efter min lilla genomgång av referenshanterare har jag upptäckt funktioner hos CiteULike som gör det till en vinnare för tillfället.

Dagsrapport 17 oktober

Idag har jag bara suttit och läst. Dels i min gamla grundkursbok i psykopatologi (Barlow & Durand, 2004) om biologiska och kognitiva modeller bakom depression, dels ett debattinlägg av Jacobsson och Gortner (1999) som argumenterar mot det de kallar ”defektmodeller”, dvs. biologiska och kognitiva modeller som ser depression som en irrationell ”defekt” (låga nivåer av serotonin, kognitiva felslut) och inte som förståeligt utifrån en människas kontext och inlärningshistoria.

Började sedan läsa Kanter, Callaghan, Landes, Busch och Brown (2004) – TACK Tore för denna rekommendation! Jag har sett Fersters och Lewinsohns (pionjärer inom beteendeterapeutisk behandling av depression) teorier nämnas och kortfattat beskrivas på flera håll, men har längtat efter en mer utförlig beskrivning av dessa och förklaring om varför den tidiga beteendeterapin misslyckades med depression. (Faktum är att jag frågade Niklas Törneke om detta under en föreläsning som han höll på psykoterapimässan 2006 om ”att rita en karta” över de olika KBT-varianterna, han svarade ungefär att de visst hade fått goda resultat, men typ att tiden inte var mogen, kognitiva vindar började blåsa, etc.)

TGIF! Men det ska nog bli en veckorapport också!

When Men Batter Women

Innan jag bytte spår till mitt nuvarande uppsatsämne jobbade jag en bit på ett annat uppsatsprojekt, om mäns våld mot kvinnor. Jag hann inte så långt, men läste in mig på en del litteratur och fick goda kontakter med Mansmottagningen mot våld i Uppsala (MVU). Märkligt nog upptäckte jag inte förrän alldeles nyss följande gemensama nämnare mellan de olika projekten: Neil Jacobson, en av huvudpersonerna bakom såväl BA som den beteendeterapeutiska parterapimodellen IBCT, och som tragiskt och plötsligt dog i en hjärtattack 1999, var också verksam i fältet mäns våld mot kvinnor och skrev boken When Men Batter Women tillsammans John Gottman. Det var lustigt att jag inte uppmärksammat det, boken står till och med bland MVU:s rekommenderade litteratur. Låter intressant, blir nyfiken på vad Jacobsons kontextualistiska perspektiv erbjöd på detta område.

Dagsrapport 16 oktober

Gick till skolan i regn. Hur är det nu: blir man mest blöt av att cykla eller av att gå? Kom fram 08.45. Igår kväll kom jag på att en bättre uppgift för idag, än att skriva om beteendeaktivering som jag hade tänkt, vore att börja i grunden och skriva om depression och dess orsaksförklaringar. Hade några riktigt bra skrivar-skov på förmiddagen, fick ner en del text. Råkade också fastna en stund i spelet Gridlock, och just då kom en lärare på institutionen in i rummet, varpå jag instinktivt alt-tabbade till Word (cf. boss key) som värsta gymnasieeleven. Han hann dock se spelet, tyckte att det verkade intressant och bad mig skicka länk.

Hade ett smådeppigt eftermiddagsfika med Emma och Malin på temat PTP-ångest. Funderade en stund på vad BAS och BIS nu var för något och om det var relevant. Jobbade vidare och hade en sådär halvproduktiv eftermiddag. Ikväll ska jag se The Visitor.